Author Archives: Henrik

Nov. 04.

1,41 varför blir det så?

 

Det är ett tag sedan nu. När jag nyss hade börjat jobba som rörsvetsare skulle jag och en kompis dra ett rör på Bravikens pappersbruk. Det var en balk i vägen så vi skulle göra en så kallad s-ning för att komma förbi. Vi fick hjälp av en annan rörmontör som räknade ut måtten åt oss med hjälp av några tabeller. Jag fattade ingenting!

 

En tid senare jobbade jag åt Calor och vi skulle bygga en ny lossningsstation och rörbrygga för kemikalier på Wettex-fabriken. Jag fick svtesa åt en gubbe som heter Göran och har varit rörmontör sen stenåldern. Han började kapa bitar och böjar och mata mig med skarv i en strid ström. Om jag fick en stund över så kikade jag över axeln på Göran för att försöka fatta vad han gjorde och hur. Han använde inga tabeller utan kunde några magiska tal utantill.

Det är bara att räkna med 1,41, sa Göran.

Va e de, sa jag.

Jag vet inte, sa Göran, Men det fungerar.

Det måste vara nåt som gamla rörmontörer har fått nedärvt, tänkte jag. Senare letade jag reda på några gamla matteböcker och hittade en förklaring.

 

En man vid namn Pythagoras studerade trianglar ock kom fram till att sidorna i en rätvinklig triangel alltid förhåller sig lika till varandra. Jag har fått hjälp av Dogge för att förklara. Kolla det här:

Lite stökigt va, men. Om vi har en triangel med två sidor på 1 m så blir det alltså enligt pythagoras sats att hypotenusan, den långa sidan, är 1,41 m. Vi använder alltså den faktorn för att räkna ut längden på hypotenusan i alla rätvinkliga trianglar där två sidor är lika. Vinkeln är då 45 grader. Sug på det!

 

Här är en bättre förklaring från Mattecentrum: http://matteboken.se/lektioner/matte-1/geometri/pythagoras-sats

 

Kolla den här också:

 

Sned rörbit
Nov. 04.

Krokigt och snett

Hoppsan det blev lite snett. Den här rörbiten var rak enligt ritningen men såhär blev det. Med tjockt rostfritt material kan det ibland vara lite problematiskt. Är det som i det här fallet en bit som ska passas in mellan två fasta flänsar så måste man räkna med att materialet krymper och drar sig i svetsningen. Risken är stor att det blir snett och inte passar. Dessutom ska det få plats packningar emellan flänsarna. Med mindre dimensioner kan man ibland dra ihop det ändå, men det är inte att rekommendera eftersom man då bygger in spänningar som kan ge problem nån annan stans.

 

Nu var det så att den här biten skulle passas på plats men det gick inte med en platsskarv som på ritningen. Förskjutningen var omkring 25mm både i höjd och sidled. Dessutom satt den mindre flänsen med fall på röret, alltså snett. Vi fick alltså skruva dit flänsen med konan och den andra flänsen för att kunna mäta och kapa till en rörbit. Hmm, den första passade inte alls och åkte i skrotlådan. Tur att vi hade en liten bit rör kvar. Andra försöket fegade jag lite och slipade lite i taget tills biten passade. Så häftade vi på plats utan packningar. Med två skarvar och fyra millimeter spalt på varje, krymper det ca två millimeter per skarv. Alltså borde två fiberpackningar gå att få in när biten är klar.

Tro det eller ej! Den passade!!

 

Om du ska svetsa tjockt rostfritt eller syrafast gods kan det vara en fördel att häfta spalten med kutsar som orkar hålla emot mer än vanliga häftor. Du måste kanske även ha något större spalt än vad du brukar ha på tunnare dimensioner. Nästa knep är att svetsa en bit i taget och alltid börja varje svets mittemot den förra. Dela upp omkretsen i kanske åtta bitar och sluta med att slipa bort häftkutsarna innan du svetsar ihop det sista. Låt skarven kallna och mät med vattenpass eller flänsvinkel. Sedan svetsar du fyllnads- och toppsträng så det drar sig åt rätt håll. Lycka till.

Varför drar det sig så mycket när man svetsar rostfritt? Det tar vi en annan gång.

Tagged: , , , ,

Kamera
Oct. 21.

Röntga svetsskarv

Jag får ganska många besök på bloggen av personer som sökt på google efter röntgen och svetsning. För att lugna er lite kan jag försöka beskriva hur det går till.

Beroende på var ett svetsförband sitter och vilka belastningar det kan tänkas utsättas för, bestäms hur noggrann kontroll som ska göras. Om kraven säger att det ska röntgas, så kan det vara till exempel 2%, 5% eller 10%. Då räknar man antal skarv och multiplicerar med antal filmer som ska tas på varje skarv och tar sedan procent av det. Alltså om det är tre skarvar som normalt röntgas med sex filmer på varje blir det arton filmer. 10% röntgen blir då 1,8 filmer alltså två. Inte särskilt mycket. MEN, om det visar sig vara bom, då blir det utökning med ytterligare två film. OCH OM det är bom då med så blir det 100%, Alltså hela skiten röntgas. Och det är inte roligt!

Många är mest rädda för 100% men egentligen är det lugnast för då kan det inte bli någon utökning. Eller hur?

Maskinen som används är en tung klump med en kraftig strålkälla i. På röret eller det som ska röntgas görs markeringar och så sätter man filmen på ena sidan och skjuter från andra sidan. Röntgenstrålningen går igenom materialet och exponerar filmen.

Strålkällan styrs från en låda som placeras så långt ifrån som möjligt.

Ojämnheter och fel i svetsen blir markeringar på filmen som framkallas på gammaldags vis i ett mörkrum. Inte det minsta hightek.

Vad kan du göra för att det ska gå bra och du inte ska få så ont i magen då? Muta eller hota den som röntgar? Svära och bli riktigt förbannad när det är bom? Hitta något eller någon att skylla på?

Näe, Det är du som svetsar som påverkar resultatet och ingen annan. Är det bom så har du inte svetsat tillräckligt bra, så är det! Det blir fel, det kommer man inte ifrån. Men med hjälp av spegel, ficklampa och slipmaskiner kommer du långt. Kontrollera själv och ta bort felen med svetsen eller slipmaskinen innan röntgenbussen kommer.

 

En helkap om dagen sätter fart på magen.

Tagged: , ,

Terix
Oct. 18.

Testar svets 2

Nu har jag läst instruktionsboken till EWM Tetrix 180 Comfort fyra gånger tror jag. Den är på 65 sidor, men en hel del kul grejer. Till exempel: ”Arbetsstycket, kringsprutande gnistor och droppar är heta!              Håll barn och djur borta från arbetsområdet. De är oberäkneliga i sitt uppförande.”

Va!? Tänk om jag inte hade läst instruktionsboken. Då hade jag inte fått veta detta.

Oops, det var den gamla upplagan av bruksanvisningen.

Här är en grej från den nyare upplagan:

Uppställningsplats!

Aggregatet får ej användas utomhus och endast ställas upp och användas på lämpligt, bärkraftigt och jämnt underlag!

Företagaren måste sörja för ett halksäkert, jämnt golv och tillräcklig belysning av arbetsplatsen.”

 

Jag som tänkte göra jobb på fjärrvärme och pappersbruk! Å andra sidan är det ju bekvämt att bara jobba inomhus.

OK, allvarligt talat. Jag har svetsat rostfria gasrör med lite tjockare gods senaste veckan. Tetrix 180 comfort är full av finesser. Det måste varit nåt riktigt fel på min gamla svets innan den brann upp, för nu blir det jättefint. Tetrixen har mycket stabil ljusbåge och tänder fint. Ända tills Magnus hittade knappen på baksidan som man stänger av HF med. JÄTTE KUL!! Det tog ett tag innan jag kom på vad som var fel. (hämden är ljuv). Den här svetsen beter sig lite annorlunda på fyrtakten jämfört med vad dom flest är vana vid. Jag börjar vänja mig men det är lite svårt med TIG-handtaget som jag inte är van vid. Knappen har så lång slaglängd och jag måste lyfta tummen högt varje gång jag ska trycka. Men det är inte ett EWM handtag. Med EWMs handtag med flera knappar kan man styra svetsen lite mer från handtaget medan man svetsar. Det måste jag prova.

Jag har läst lite andra broschyrer och bruksanvisningar till olika svetsmaskiner. Det finns många finesser och inställningar som jag inte vet hur dom fungerar. Det vore bra om man fick lite mer beskrivning av hur man använder activArc och Arcforce.

 

Jag får forska lite mer…

 

to be continued..

 

Tagged: , , ,

Flagga
Oct. 12.

Allmän flaggdag

Aj aj aj, Nu kom ontimagenbussen och började syna våra skarvar igen. Så blev det flaggdag den elfte oktober i år också. Jag fick en stor flagga på röret. Vad ska man skylla på den här gången då?

Man kan ha hur många ursäkter som helst till varför det blir bom. Men, slarv är nog den vanligaste orsaken. Nu var det så att det här röret gick det troll i och den sista flaggan satt en centimeter ifrån den lagningen som jag gjort. Jag hade ju redan lagat precis där. Det måste ha varit markeringen som satt fel. Nu fick jag repa en gång till.

Ett litet rotfel ungefär åtta millimeter långt som syntes när jag lyste från andra hållet. Du ser det lilla raka svarta strecket i mitten på bilden. När jag tittade in genom böjen och lyste med ficklampan från samma håll gick det inte att se. Lätt fixat med toppslipen.

Många svetsfel går att fixa med slipmaskin, man behöver ju inte alltid svetsa.

 

Tagged: , ,

Tetrix 180
Oct. 08.

Testar en ny svets.

Jag har fått låna en EWM tetrix 180 comfort. Den har så mycket finesser så jag vet inte var jag ska börja. Vi pratade om knappar på svetsmaskiner under frukostrasten. En synpunkt är att svetsen ska vara så enkel och hållbar som möjligt. Min inställning är att man ska ha så många finesser som möjligt för att kunna ställa in svetsen optimalt. Problemet är då att ingen läser instruktionsboken! Dom flesta har inte ens sett den.

 

Det paradoxala är att många har en mobiltelefon med massor av finesser, appar och funktioner som det joxas med hela tider men dom vet inte vad ArcForce är på svetsen.

 

Nu en bra grej med den här svetsmaskinen: Man kan spara åtta inställningar på svetsen och alltså med tre knapptryck byta funktion på svetsen. Användbar om du svetsar tig och häftar på hög ström utan slope och på tvåtakt, och sen vill svetsa med lägre ström, lång slope och fyrtakt.

 

Räkna hur många tryck och knappvridningar du får göra!

 

Jag återkommer när jag testat lite mer

 

Tagged: , ,

Magnus sitter
Sep. 09.

Ergonomi och svetsning

En dag kom Ronny på att det är bra med en stol när man svetsar. Efter mer än tolv år som rörsvetsare. Han lånade min stol en liten stund så nu får jag inte ha den ifred mer. Magnus kom på det också för ett tag sedan och beställde en. Själv har jag undrat länge varför det är så få stolar vid svetsplatserna. Det brukar ibland finna gamla trasiga kontorsstolar ute i verkstan och jag förstår inte varför dom används där och inte på kontoret.


Ergonomi handlar om att man ska arbeta utan att att slita ut kroppen och som svetsare måste du tänka på det. Många står och svetsar hela tiden, visst, svetsar du pinne är det nog bäst att stå upp för att inte få slagg och loppor i knät. Men svetsar du TIG är det bättre att sitta ner. Du blir mer avslappnad och kan koncentrera dig bättre.

Köp en stol!!

Sep. 05.

Matematik är användbart

Jag hörde på radion när dom pratade om matematik och hur mycket vi använder det vi lärde oss i skolan. Flera personer fick frågor om trigonometri och andra matematiska grejer, om dom har nytta av det. Alla svarade nej!

Som svetsare och industrirörmontör har du faktiskt stor nytta av att kunna cirkellära, geometri och trigonometri.

Under rubriken Matematik för rörmontörer tänkte jag förklara lite som du kan använda matte i ditt arbete.

 

Selco 1500
Sep. 01.

Min svetsmaskin vill inte mer

Min kära gamla trotjänare har packat ihop, kastat in handduken, givit upp, lagt av och vill inte längre. Min Selco 1500 TLH har följt mig till Kiruna i norr och ända ner till Skåne. Fungerat i ur och skur. Vinter och sommar. Vi har svetsat svarta ångledningar DN400 och 20mm livsmedelsrör. Pappersbruk, mejeri, läkemedel, etanol, gas, oljecisterner, gasturbiner, inget har varit främmande för denna lilla maskin. Med en matchvikt på 3,9 kg och alla inställningar man kan tänka sig plus lite till kan den här maskinen göra underverk.

Många som sett den ute på arbete har blivit förvånade över vad en så liten maskin kan göra. Jag har provat andra maskiner som till exempel Esab och Kemppi men för det första väger dom mer än det dubbla och för det andra har inte alla de inställningsmöjligheter som Selco 1500 TLH har.

Jag har haft tanken en längre tid att det kanske är dax att pensionera lillen. Avstörningsfiltret har bränt sönder två gånger. Ett tag körde jag utan men det visade sig att det var inte så bra. Anslutningarna för svetskablarna har smält. Det syns väl på bilden! Ibland, om den fått några hårda snytingar, har en kontakt mellan huvudkretskortet och kontrollpanelen hoppat ur. Då funkar inget. Men det är enkelt åtgärdat. Jag har limmat den med smältlim några gånger. Nu häromdan när jag svetsade en rostfri 300 fläns, tänkte jag på att byta svets och råkade samtidigt peta in änden på svetstråden i fläkten men drog genast ut den igen. Jag märkte inte att fläkten fastnade och det var nog dödsstöten. För en stund senare sa det POFF och jag tror den matade ut max ström så smältan blev väldigt varm. Det gick inte att svetsa mer.

Nu får det bli en ny!

Det som saknas på den lilla Selcon är fjärrkontroll, fast min är ombyggt redan från början. Men det borde vara orginalmonterat. Om jag får önska skulle den ha kodlås också för att göra den mindre stöldbegärlig.

Lämnade in den på reparation hos Collett Svetsmaskinservice ( http://www.collett.se/ ) i måndags och väntar på ett pris för reparation.

Nu får jag börja kolla runt efter en ersättare och höra om någon kan övertala mig att köpa något annat än en Selco 1500 TLH.

Världmästaren
Jul. 30.

Olympisk guldmedaljör i svetsning

Bli en bra svetsare!

Man kan inte lära sig svetsa genom att läsa böcker! Det är bara att öva.

Det har flera svetsmästare sagt. Och jag håller med till viss del.

Guldmedaljör pistol

Ragnar Skanåker är olympisk guldmedaljör i fripistol 1972 och har deltagit i sju olympiska spel. Han fick en gång frågan om hur man blir en bra pistolskytt. Svaret var: ”man ska skjutträna så mycket att man till sist står i patronhylsor till knäna”.Det var dock inte hela sanningen, utan det krävs annan träning också.

Det gäller faktiskt även svetsning. Svetsträna tills du har slipdamm, slagg och pinnstumpar till knäna, men du kommer att få belastningsskador om du inte tränar din kropp. Svetsning är inte alltid att stå vid en bänk och svetsa plåtbitar i bekvämt läge. Du kanske måste släpa upp alla verktyg och maskiner på en byggställning först och sedan svetsa i alla möjliga yogaställningar.

Sen är frågan vad som händer i själva svetsprocessen. Den fysiska och kemiska process som sker i själva ljusbågen är något man måste förstå lite grann för att få ett hundraprocentigt resultat. Det kan man läsa om i böcker om svetsning.

 

Hur ställer jag in maskinen (om jag nu ska bry mig om att göra det). Skaffa en manual till svetsen du använder och läs den. Lär dig vad knapparna är till för, så kommer svetsresultatet att bli bättre. Dom flesta maskintillverkare har en hemsida där du kan läsa och ladda ner manualer.

 

Du behöver veta en del om olika material och hur dom ska förberedas och svetsas. Vad ska vi köra med för pinnar. Måste vi svetsa allt med 48.00 eller finns det nåt bättre? Bläddra i elektrodhandboken, Vilka gaser passar till vad? Kolla i gasleverantörens handbok.

Eller varför inte kolla på Youtube. Sök på TIG eller welding så kommer det massor av instruktioner och tips.

 

Sen är det bara att prova i svetsbåset.