- Svetsning

Inlägg om svetsning

Nov. 04.

1,41 varför blir det så?

 

Det är ett tag sedan nu. När jag nyss hade börjat jobba som rörsvetsare skulle jag och en kompis dra ett rör på Bravikens pappersbruk. Det var en balk i vägen så vi skulle göra en så kallad s-ning för att komma förbi. Vi fick hjälp av en annan rörmontör som räknade ut måtten åt oss med hjälp av några tabeller. Jag fattade ingenting!

 

En tid senare jobbade jag åt Calor och vi skulle bygga en ny lossningsstation och rörbrygga för kemikalier på Wettex-fabriken. Jag fick svtesa åt en gubbe som heter Göran och har varit rörmontör sen stenåldern. Han började kapa bitar och böjar och mata mig med skarv i en strid ström. Om jag fick en stund över så kikade jag över axeln på Göran för att försöka fatta vad han gjorde och hur. Han använde inga tabeller utan kunde några magiska tal utantill.

Det är bara att räkna med 1,41, sa Göran.

Va e de, sa jag.

Jag vet inte, sa Göran, Men det fungerar.

Det måste vara nåt som gamla rörmontörer har fått nedärvt, tänkte jag. Senare letade jag reda på några gamla matteböcker och hittade en förklaring.

 

En man vid namn Pythagoras studerade trianglar ock kom fram till att sidorna i en rätvinklig triangel alltid förhåller sig lika till varandra. Jag har fått hjälp av Dogge för att förklara. Kolla det här:

Lite stökigt va, men. Om vi har en triangel med två sidor på 1 m så blir det alltså enligt pythagoras sats att hypotenusan, den långa sidan, är 1,41 m. Vi använder alltså den faktorn för att räkna ut längden på hypotenusan i alla rätvinkliga trianglar där två sidor är lika. Vinkeln är då 45 grader. Sug på det!

 

Här är en bättre förklaring från Mattecentrum: http://matteboken.se/lektioner/matte-1/geometri/pythagoras-sats

 

Kolla den här också:

 

Sned rörbit
Nov. 04.

Krokigt och snett

Hoppsan det blev lite snett. Den här rörbiten var rak enligt ritningen men såhär blev det. Med tjockt rostfritt material kan det ibland vara lite problematiskt. Är det som i det här fallet en bit som ska passas in mellan två fasta flänsar så måste man räkna med att materialet krymper och drar sig i svetsningen. Risken är stor att det blir snett och inte passar. Dessutom ska det få plats packningar emellan flänsarna. Med mindre dimensioner kan man ibland dra ihop det ändå, men det är inte att rekommendera eftersom man då bygger in spänningar som kan ge problem nån annan stans.

 

Nu var det så att den här biten skulle passas på plats men det gick inte med en platsskarv som på ritningen. Förskjutningen var omkring 25mm både i höjd och sidled. Dessutom satt den mindre flänsen med fall på röret, alltså snett. Vi fick alltså skruva dit flänsen med konan och den andra flänsen för att kunna mäta och kapa till en rörbit. Hmm, den första passade inte alls och åkte i skrotlådan. Tur att vi hade en liten bit rör kvar. Andra försöket fegade jag lite och slipade lite i taget tills biten passade. Så häftade vi på plats utan packningar. Med två skarvar och fyra millimeter spalt på varje, krymper det ca två millimeter per skarv. Alltså borde två fiberpackningar gå att få in när biten är klar.

Tro det eller ej! Den passade!!

 

Om du ska svetsa tjockt rostfritt eller syrafast gods kan det vara en fördel att häfta spalten med kutsar som orkar hålla emot mer än vanliga häftor. Du måste kanske även ha något större spalt än vad du brukar ha på tunnare dimensioner. Nästa knep är att svetsa en bit i taget och alltid börja varje svets mittemot den förra. Dela upp omkretsen i kanske åtta bitar och sluta med att slipa bort häftkutsarna innan du svetsar ihop det sista. Låt skarven kallna och mät med vattenpass eller flänsvinkel. Sedan svetsar du fyllnads- och toppsträng så det drar sig åt rätt håll. Lycka till.

Varför drar det sig så mycket när man svetsar rostfritt? Det tar vi en annan gång.

Tagged: , , , ,

Kamera
Oct. 21.

Röntga svetsskarv

Jag får ganska många besök på bloggen av personer som sökt på google efter röntgen och svetsning. För att lugna er lite kan jag försöka beskriva hur det går till.

Beroende på var ett svetsförband sitter och vilka belastningar det kan tänkas utsättas för, bestäms hur noggrann kontroll som ska göras. Om kraven säger att det ska röntgas, så kan det vara till exempel 2%, 5% eller 10%. Då räknar man antal skarv och multiplicerar med antal filmer som ska tas på varje skarv och tar sedan procent av det. Alltså om det är tre skarvar som normalt röntgas med sex filmer på varje blir det arton filmer. 10% röntgen blir då 1,8 filmer alltså två. Inte särskilt mycket. MEN, om det visar sig vara bom, då blir det utökning med ytterligare två film. OCH OM det är bom då med så blir det 100%, Alltså hela skiten röntgas. Och det är inte roligt!

Många är mest rädda för 100% men egentligen är det lugnast för då kan det inte bli någon utökning. Eller hur?

Maskinen som används är en tung klump med en kraftig strålkälla i. På röret eller det som ska röntgas görs markeringar och så sätter man filmen på ena sidan och skjuter från andra sidan. Röntgenstrålningen går igenom materialet och exponerar filmen.

Strålkällan styrs från en låda som placeras så långt ifrån som möjligt.

Ojämnheter och fel i svetsen blir markeringar på filmen som framkallas på gammaldags vis i ett mörkrum. Inte det minsta hightek.

Vad kan du göra för att det ska gå bra och du inte ska få så ont i magen då? Muta eller hota den som röntgar? Svära och bli riktigt förbannad när det är bom? Hitta något eller någon att skylla på?

Näe, Det är du som svetsar som påverkar resultatet och ingen annan. Är det bom så har du inte svetsat tillräckligt bra, så är det! Det blir fel, det kommer man inte ifrån. Men med hjälp av spegel, ficklampa och slipmaskiner kommer du långt. Kontrollera själv och ta bort felen med svetsen eller slipmaskinen innan röntgenbussen kommer.

 

En helkap om dagen sätter fart på magen.

Tagged: , ,

Flagga
Oct. 12.

Allmän flaggdag

Aj aj aj, Nu kom ontimagenbussen och började syna våra skarvar igen. Så blev det flaggdag den elfte oktober i år också. Jag fick en stor flagga på röret. Vad ska man skylla på den här gången då?

Man kan ha hur många ursäkter som helst till varför det blir bom. Men, slarv är nog den vanligaste orsaken. Nu var det så att det här röret gick det troll i och den sista flaggan satt en centimeter ifrån den lagningen som jag gjort. Jag hade ju redan lagat precis där. Det måste ha varit markeringen som satt fel. Nu fick jag repa en gång till.

Ett litet rotfel ungefär åtta millimeter långt som syntes när jag lyste från andra hållet. Du ser det lilla raka svarta strecket i mitten på bilden. När jag tittade in genom böjen och lyste med ficklampan från samma håll gick det inte att se. Lätt fixat med toppslipen.

Många svetsfel går att fixa med slipmaskin, man behöver ju inte alltid svetsa.

 

Tagged: , ,

Magnus sitter
Sep. 09.

Ergonomi och svetsning

En dag kom Ronny på att det är bra med en stol när man svetsar. Efter mer än tolv år som rörsvetsare. Han lånade min stol en liten stund så nu får jag inte ha den ifred mer. Magnus kom på det också för ett tag sedan och beställde en. Själv har jag undrat länge varför det är så få stolar vid svetsplatserna. Det brukar ibland finna gamla trasiga kontorsstolar ute i verkstan och jag förstår inte varför dom används där och inte på kontoret.


Ergonomi handlar om att man ska arbeta utan att att slita ut kroppen och som svetsare måste du tänka på det. Många står och svetsar hela tiden, visst, svetsar du pinne är det nog bäst att stå upp för att inte få slagg och loppor i knät. Men svetsar du TIG är det bättre att sitta ner. Du blir mer avslappnad och kan koncentrera dig bättre.

Köp en stol!!

Selco 1500
Sep. 01.

Min svetsmaskin vill inte mer

Min kära gamla trotjänare har packat ihop, kastat in handduken, givit upp, lagt av och vill inte längre. Min Selco 1500 TLH har följt mig till Kiruna i norr och ända ner till Skåne. Fungerat i ur och skur. Vinter och sommar. Vi har svetsat svarta ångledningar DN400 och 20mm livsmedelsrör. Pappersbruk, mejeri, läkemedel, etanol, gas, oljecisterner, gasturbiner, inget har varit främmande för denna lilla maskin. Med en matchvikt på 3,9 kg och alla inställningar man kan tänka sig plus lite till kan den här maskinen göra underverk.

Många som sett den ute på arbete har blivit förvånade över vad en så liten maskin kan göra. Jag har provat andra maskiner som till exempel Esab och Kemppi men för det första väger dom mer än det dubbla och för det andra har inte alla de inställningsmöjligheter som Selco 1500 TLH har.

Jag har haft tanken en längre tid att det kanske är dax att pensionera lillen. Avstörningsfiltret har bränt sönder två gånger. Ett tag körde jag utan men det visade sig att det var inte så bra. Anslutningarna för svetskablarna har smält. Det syns väl på bilden! Ibland, om den fått några hårda snytingar, har en kontakt mellan huvudkretskortet och kontrollpanelen hoppat ur. Då funkar inget. Men det är enkelt åtgärdat. Jag har limmat den med smältlim några gånger. Nu häromdan när jag svetsade en rostfri 300 fläns, tänkte jag på att byta svets och råkade samtidigt peta in änden på svetstråden i fläkten men drog genast ut den igen. Jag märkte inte att fläkten fastnade och det var nog dödsstöten. För en stund senare sa det POFF och jag tror den matade ut max ström så smältan blev väldigt varm. Det gick inte att svetsa mer.

Nu får det bli en ny!

Det som saknas på den lilla Selcon är fjärrkontroll, fast min är ombyggt redan från början. Men det borde vara orginalmonterat. Om jag får önska skulle den ha kodlås också för att göra den mindre stöldbegärlig.

Lämnade in den på reparation hos Collett Svetsmaskinservice ( http://www.collett.se/ ) i måndags och väntar på ett pris för reparation.

Nu får jag börja kolla runt efter en ersättare och höra om någon kan övertala mig att köpa något annat än en Selco 1500 TLH.

Världmästaren
Jul. 30.

Olympisk guldmedaljör i svetsning

Bli en bra svetsare!

Man kan inte lära sig svetsa genom att läsa böcker! Det är bara att öva.

Det har flera svetsmästare sagt. Och jag håller med till viss del.

Guldmedaljör pistol

Ragnar Skanåker är olympisk guldmedaljör i fripistol 1972 och har deltagit i sju olympiska spel. Han fick en gång frågan om hur man blir en bra pistolskytt. Svaret var: ”man ska skjutträna så mycket att man till sist står i patronhylsor till knäna”.Det var dock inte hela sanningen, utan det krävs annan träning också.

Det gäller faktiskt även svetsning. Svetsträna tills du har slipdamm, slagg och pinnstumpar till knäna, men du kommer att få belastningsskador om du inte tränar din kropp. Svetsning är inte alltid att stå vid en bänk och svetsa plåtbitar i bekvämt läge. Du kanske måste släpa upp alla verktyg och maskiner på en byggställning först och sedan svetsa i alla möjliga yogaställningar.

Sen är frågan vad som händer i själva svetsprocessen. Den fysiska och kemiska process som sker i själva ljusbågen är något man måste förstå lite grann för att få ett hundraprocentigt resultat. Det kan man läsa om i böcker om svetsning.

 

Hur ställer jag in maskinen (om jag nu ska bry mig om att göra det). Skaffa en manual till svetsen du använder och läs den. Lär dig vad knapparna är till för, så kommer svetsresultatet att bli bättre. Dom flesta maskintillverkare har en hemsida där du kan läsa och ladda ner manualer.

 

Du behöver veta en del om olika material och hur dom ska förberedas och svetsas. Vad ska vi köra med för pinnar. Måste vi svetsa allt med 48.00 eller finns det nåt bättre? Bläddra i elektrodhandboken, Vilka gaser passar till vad? Kolla i gasleverantörens handbok.

Eller varför inte kolla på Youtube. Sök på TIG eller welding så kommer det massor av instruktioner och tips.

 

Sen är det bara att prova i svetsbåset.

rör till turbin
Jul. 02.

En svetsares fingeravtryck

Tittar du närmare på svetsskarvar svetsade av olika svetsare ser du snart att ingen är lik den andra. Det går inte att härma en annan svetsare. Varje svetsare lämnar ett fingeravtryck som är unikt och den som studerar detta kan nog komma fram till något som liknar grafologi. Är svetsaren noggrann eller slarvig, snabb eller långsam, nervös eller lugn. Man ser om strömmen var hög eller låg med mera. Jag tror att man kan nog se hur vädret var vid svetstillfället också.

Men det kan löna sig att kika över axeln på en duktig svetsare och försöka härma tekniken. Små små justeringar av spalten, rätkanten eller tillsatsen gör stora skillnader. Ett par ampere upp eller ner gör enorm skillnad. Om du har en svetsmaskin med lite mer inställningar som till exempel arc force och bågspänning så kan du göra verkliga finjusteringar.

sch 10

Men detta kräver förstås mycket träning. Bränn på ;-)

Ljuddämpad slang
Jun. 18.

Andningsskydd vid svetsning

andningsskydd

Jag köpte min första friskluftsfläkt 1999 när jag skulle börja svetsa aluminiumrör på tankbilar. Efter flera år av svetsande utan andningsskydd tog jag steget för att slippa svetsrök, slipdamm, ozon, 6-värt krom, metalloxider mm. Bara att slippa andas in ozon var faktiskt värt pengarna. Ozon påverkar luftvägarna och gör dessutom att man blir trött av att svetsa. Luktsinnet försämras också. Du har kanske märkt att du känner dig trött när du TIG svetsar, speciellt efter att du varit ledig ett tag. Då kanske ditt luktsinne kommit tillbaka också. Men du vänjer dig snart vid ozonet och luktsinnet försvinner igen om du inte använder andningsskydd. Detta är inte bra. Använd andningsskydd!

Med tanke på hälsoriskerna borde alla arbetgivare kräva att svetsare använder andningsskydd precis som det krävs att alla använder hjälm på byggarbetsplatser och industrier.

Jag har slitit ut mitt första fläkt med partikelfilter och köpte en ny Adflo för ett tag sedan. Den har en fördel som min gamla inte hade, nämligen två hastigheter. Jag kan öka flåset om det är väldigt dammigt eller varmt. Apropå det. En stor fördel med att använda fläkten är att det inte blir så varmt och svettigt i svetshjälmen. Jag kan nästan inte svetsa utan min friskluftsfläkt längre.

Det har blivit en vana att alltid använda fläkten. Om jag kör utan nån gång och känner lukten av slipdamm och svetsrök, då känns det inte bra. Det hörs många argument och ursäkter för att inte använda fläkten men den enda jag har haft är att den tjuter och väsnas så man inte hör omgivningen. Min gamla var relativt tyst men nu är den helt död så det är Adflo som gäller, trots oljudet.

Vid svetsmässan på Elmia tog jag upp saken med Speedglas-folket. 3M skickade mig en ljuddämpad slang till Adflo, för att jag skulle få prova. Den är lite tjockare än den vanliga slangen.

Har kört med den ett par veckor nu. Första intrycket: Jag kan höra igen!! Fantastiskt! Att höra vad andra säger när dom försöker prata med mig medan jag svetsar. Andra upptäckten: Den är betydligt styvare än min gamla. Det gör att det tar emot i en del rörelser. Jag tror jag får vänja mig, men det är bättre om 3M gör om fläkten så den låter mindre. Eller hur?

Men vilket filter ska man ha? Det räcker för det mesta med partikelfilter. Men det verkar som om många vill gardera sig med det största gasfiltret fast då ska man nog satsa på tryckluft. Läs lite mer om hälsa och svetsning på http://www.svetsaratt.se/

Läs mer om svetsrök på: http://solutions.3msverige.se/wps/portal/3M/sv_SE/Speedglas/WeldingShields/Resources/FAQs/#q8

Tagged: , ,

cloetta fackla
Jun. 07.

Gräsbrand på vintern

Vi åkte till Cloetta en gång för att göra ett litet jobb på gasolanläggningen. Cloetta använder gasol i ugnen till kexbakningen. Vi skulle göra några ändringar på rören och var därför tvungna att elda ur gasen. Det är ganska enkelt. Man kopplar en slang från lägsta punkten till en fackla och tänder på. En bra grej är att ringa brandkåren först för att slippa kostnad för falsklarm.  Om det är bra tryck och varmt väder blir lågan cirka fem meter hög.

Så blev det inte den hör gången.Två decimeter snö, minus tio grader och en blandad gasol med både propan och butan gör att kokpunkten blir omkring noll grader och gasen förångas inte när den kommer ut. Det gjorde att det blev fick gräsbrand efter en stund och vi fick flytta facklan ett par gånger.gräsbrand på vintern

Tagged: , ,